Nu har jag precis kommit hem efter en kontroll hos gynekologen, en vecka efter skrapningen. Livmodern har dragit ihop sig, slemhinnan såg bra ut men jag hade fortfarande en del blod kvar där inne. Tyvärr hade de inte fått något svar från labbet än om de hade hittat någon anledning till missfallet.
Jag fick också lämna blodprov så de kan kontrollera att graviditetshormonerna sjunker. Om två veckor kanske jag ska tillbaka och lämna ett nytt blodprov för att se att hormonnivåerna är nere på normalt igen. Jag tycker det känns lite överdrivet, har inte hört att man gör detta i Sverige. Det känns lite ibland som att privat sjukvård gärna vill krama ur så mycket pengar som möjligt från en.
Tålamod är inte min starka sida och jag hatar att vänta, så jag fungerar bäst om jag kan sätta upp olika delmål. Dessutom känns ens problem mycket mindre om man kan dela upp dem i mindre delar. Målet att få ett levande, friskt barn känns så stort och långt borta ibland. Så nästa delmål är nu ett besök på kliniken i Sverige nästa vecka för att få schema och nya recept. Efter det är det första mensen som vi ska vänta på och sen är det förhoppningsvis dags att börja med tabletterna inför FET. :)
Då är vi två som hatar att vänta! ;)
SvaraRaderaJa, fy vad tråkigt det är! :(
SvaraRadera