Vecka 37+5: Öppen 1 cm och blödning

Idag har jag varit hos doktorn igen, jag går ju på kontroll varje vecka nu. Allt såg bra ut på CTG:t, inga värkar den här gången dock. Blodtrycket var lägst hittills, 80/50, men det är inget jag lider av. Doktorn sa att jag kan sluta ta magnesiumtabletterna nu för det finns ingen anledning att förhindra värkar längre. Om bebisen vill komma så är han välkommen nu.

Sen gjorde hon den vanliga gynundersökningen och såg att livmoderhalsen blivit kortare, 31 mm, och att den även öppnat sig 1 cm!! Hon kunde sticka in fingret och känna på bebisens huvud. Tjohoo! Nu börjar det hända grejer. Dock verkar förlossningen inte vara nära förestående, men vi gör framsteg. :) Jag sa till henne att jag känt på mig att det kan bli en junibebis och inte en julibebis, och hon sa att det är mycket möjligt.

Efter läkarbesöket gick jag på toaletten (går det att kissa för ofta?!) och upptäckte att jag blödde. Oj! Jag tänkte för en stund att hon kanske satt igång förlossningen genom att pilla runt där nere, men å andra sidan hade jag inte ont. Jag gick då tillbaka till doktorn och hon trodde att det troligtvis bara var ytliga blodkärl i livmoderhalsen som hon kommit åt när hon undersökte mig tidigare. Jag fick hoppa upp i gynstolen igen så att hon kunde dubbelkolla och hon såg inget konstigt. Moderkakan ligger långt upp så det var inte den som blödde som tur var.

Nu några timmar senare verkar blödningen redan ha slutat, men det värker lite där nere, särskilt som Krabaten verkar ha fått för sig att dansa rumba där inne. Jag är nöjd så länge han fortsätter att borra sig neråt och snart gör sin entré i världen. Jag börjar känna mig rätt så färdig med att vara gravid nu, där av gnället igår.

Lyckligtvis är BB-väskan i princip packad och klar sen några dagar tillbaka. Det saknas bara några små saker som ska läggas i innan vi åker in. :)

P.S. Om den här ungen inte kommer inom två veckor kommer jag troligtvis bli helt galen. Jag är ju redo nu! Jag vill inte ens tänka på hur det blir om jag gå över tiden med ytterligare två veckor, vilket inte är otroligt egentligen...

Svampinfektion

Visst är det lustigt att så fort man blir medveten om något, så börjar man känna av det? Jag fick ett samtal på eftermiddagen idag från en sköterska som jobbar hos min gynekolog. Tydligen har jag åkt på en svampinfektion och de ville jag skulle komma förbi och hämta ett recept på medicin så snart som möjligt. Lite konstigt kan jag tycka att det tog dem en vecka att upptäcka detta, men bättre sent än aldrig antar jag. Jag har inte känt av något av infektionen själv, fram till hennes telefonsamtal vill säga. Efter att jag pratat med sköterskan tycker jag minsann att det kliar lite i underlivet. Sjukt att det ska börja kli bara för att jag vet om infektionen! Så här i efterhand kan jag koppla ihop ökade flytningar och en massa spring på toaletten till denna svampinfektion, sånt som jag ananrs bara sett som en naturlig del av graviditeten.

Nu har min älskade man precis varit på läkarmottagningen och hämtat mitt recept, och förhoppningsvis kan han hämta ut medicinen på väg hem också. Känner mig lyckligt lottad som har hans stöd, så att jag kan stanna hemma och vila istället. Börjar kännas lite segt nu, har varit vaken sen kl 4:20 i natt... Och när jag skulle sova middag blev jag störd av telefonen.

Vecka 35+3: Babyprat

Idag på förmiddagen fikade jag med en gravid kompis och pratade mest bara graviditet och baby. Hon har BF fyra veckor efter mig, så vi kan verkligen relatera till varandras situation. Så härligt att bara kunna ösa ur sig och prata om allt som snurrar i skallen nu, utan att ta hänsyn till att andra tycker det är tråkigt. Hon har dessutom ett barn sen tidigare, så jag som förstagångsmamma kunde ställa en del "dumma" frågor som hon redan hade svaret på.

Min kompis har också blivit ordinerad att äta magnesium av sin läkare, tydligen ska det göra att livmoderhalsen inte mognar i förtid. Jaha, ja, det kanske var det min läkare sa också... var ju lite chockad då så jag tog inte riktigt in vad hon sa.

Vecka 34+5: Morgonens dos

Jag vaknade flera gånger i natt med riktigt ont i magen. Första tanken var förstås att det var mer sammandragningar, men snabbt insåg jag att det bara var gaser. Antar att jag har magnesiumtabletterna att tacka för det. Nu har jag precis satt i mig morgonens dos av tabletter - tre stycken magnesiumtabletter, en multivitamin, en kapsel med Omega-3 och en kapsel järn. Det är nästan så att man blir mätt bara på detta och kan skippa frukost. ;)

Morgonens dos - 6 av dagens 13 tabletter

Vecka 34+4: Nu börjar det hända grejer

Idag har jag varit på kontroll hos doktorn igen. Tyvärr fick jag vänta nästan en timme efter CTG och provtagning innan jag fick träffa doktorn. Sååå himla tråkigt att vänta och dessutom världens mest obekväma stolar i väntrummet. Tror jag ska byta läkare efter graviditeten.

Hur som helst, CTG:t visade att jag hade en sammandragning under den halvtimmen och medan jag sedan satt och väntade på doktorn hade jag som menssmärtor i nedre delen av magen. Har känt av detta några gånger den senaste veckan. Läkaren gjorde ett VUL och mätte cervix livmoderhalsen till 33 mm. Allt över 30 mm är normalt sa hon. Dock hade min nog blivit lite kortare/mindre än vid förra kontrollen för två veckor sedan.

För att motverka att det händer något mer ska jag äta magnesiumtillskott, 3 kapslar 3 gånger om dagen. Om jag får för mycket diarré (nej, tack!) ska jag skära ner dosen till 2 kapslar 3 gånger om dagen. Har aldrig hört talas om att man ska äta magnesium i slutet av graviditeten tidigare. Något tyskt påfund? Måste googla när jag kommer hem. ;)

Doktorn tyckte jag ska ta det lite lugnt och frågade också hur jag klarar av det varma vädret. Kanske tur för mig att vi ska få svalare väder i slutet av veckan. Blir till att vila inomhus några dagar tror jag.

Viktigast av allt var dock att allt verkade bra med bebisen. Han ligger djupt ner med huvudet och hjärtslagen från CTG:t såg bra ut.

Om två veckor ska jag tillbaka på nästa kontroll, fast om det inte blir bättre med sammandragningarna och värken så ska jag höra av mig innan dess. 


Förresten så går livmodern ända upp till revbenen nu. Magen kommer inte växa mer uppåt, utan kommer börja sjunka ner. 

Vad händer nu?

Jaha, ett positivt graviditetstest, men vad händer nu då?

Enligt klinikens instruktioner ska jag fortsätta ta Progesteron tre gånger om dagen i ytterligare en vecka. Jag längtar verkligen tills jag slipper vagitorierna, för de är så kladdiga och de har verkligen påverkat min mage negativt. Men självklart gör jag vad som behövs för att lilla plutten ska må bra och göra sig ordentligt hemmastadd i livmodern.

Jag ska också ta och kolla upp hur länge till jag ska ta Folacin (folsyra). Brukar man ta det hela graviditeten eller bara i början?

Dessutom ska jag ringa kliniken och meddela beskedet. De kommer nog bli glada. :) Även om de har sommarstängt nu är det någon som har jour och de vill att man hör av sig när man testat oavsett resultat. Hoppas jag kan få inbokat en tid för ultraljud redan nu, så vi har något att se fram emot.

Symptom som jag känner är lite smått illamående emellanåt, inte särskilt på morgonen men det verkar mer vara ca en timme efter att jag ätit. Det går dock över ganska snabbt. Jag känner fortfarande som mensvärk ibland, men jag har läst på och tror detta är växtvärk istället. Jag är väldigt trött och idag har jag suttit och gäspat mest hela dagen, fastän att jag sov 8 timmar i natt. Jag blir nog lite lättare kissnödig än vanligt, eller så är det bara för att jag tänker på det som det känns så. Brösten är inte särskilt ömma, och det tackar jag bara för.

Ruvardag 1 - Gnäll (uppdaterad)

Om jag får gnälla lite, och det får jag ju eftersom det här är min blogg ;), så tänkte jag summera några mindre trevliga sidor av den här IVF:en.

• Först så sved sprutorna när jag tog dem, särskilt Cetrotiden som gjorde mig alldeles röd och öm på magen i flera timmar efteråt. 
• Sen blev magen svullen och äggstockarna ömma. Efter äggplocket gjorde det naturligtvis extra ont i magen. Detta har hållit i sig ända fram till idag, när det äntligen börjar kännas bättre. 
• Jag har fått otroligt dålig hy, med massor av små finnar i hela ansiktet. Detta börjar som tur är också lugna ner sig nu. 
• Lite extra bölig har jag också varit och börjat gråta för konstiga anledningar. Jag vet inte om detta är på grund av hormonerna eller bara den psykiska pressen, kanske en kombination av båda.
• Progesteron vagiatorerna är inte så himla trevliga heller, de kladdar och kliar. 
• Ömma bröst har jag också haft den senaste veckan

Annars så tycker jag det känns helt fantastisk att gå runt med ett litet embryo i livmodern och hoppas på det bästa! :)

Mediciner

Jag gjorde en genomgång ikväll av allt jag hämtat ut på Apoteket och detta är skörden (plus en burk med Folacin (folsyra), men de har jag redan käkat i några veckor):

Tror jag har fått lite mer grejer med mig hem än vad det var tänkt. Men men, nu är jag redo i alla fall. Har läst igenom bipacksedeln till Menopuret för säkerhetsskull och imorgon är det bara att tuta och köra.

Alla medicinerna tar för övrigt upp ca 1/3 av mitt kylskåp...