Inget för kräsmagade!
Usch usch usch. Som flera andra morgnar den sista tiden mådde jag helt plötsligt väldigt illa efter frukosten i morse. Den här gången lite mer än tidigare och jag var tvungen att kräkas upp nästan allt jag ätit. Äckligt, men en väldigt befriande känsla. Till skillnad från vanlig magsjuka så mådde jag konstigt nog väldigt bra efteråt. Jag har märkt sambandet tidigare att jag bara mår illa om jag ätit något sött till frukost. Och i morse tror jag det var mina två väldigt goda rostade smörgåsar med marmelad som gjorde det. Så, inga fler lyxiga marmeladsmörgåsar till helgfrukost mer, utan jag får väl hålla mig till ordentligt bröd och pålägg i fortsättningen. Trist men nyttigt.
söndag 15 januari 2012
fredag 13 januari 2012
Vecka 14+5: The news is out
Den här veckan har livet återgått till vardag igen efter jul- och nyårshelgerna. I och med det har jag träffat vänner och bekanta som är tillbaka från ledighet igen. Och berättat om graviditeten. Jag tycker fortfarande att det känns lite konstigt att sätta sig själv i fokus och berätta sina fantastiska nyheter (jag vet ju hur jobbigt det kan vara att få höra dessa nyheter när man själv står utanför).
I onsdags var jag ute och åt lunch med en ny kompis som jag inte träffat sen innan jul. Hon blev jätteglad när jag berättade att jag är gravid och gav bra tips om graviditeten (inga skräckhistorier!). Det kändes så härligt att äntligen kunna dela graviditeten med en annan mamma och prata om hur det känns och vad som väntar. :) Hon hade haft sina aningar eftersom jag undvek alkohol före jul. Jag var dock lite framfusig och frågade om de var nöjda med ett barn eller om det ville ha flera. Då berättade hon att de gjort IVF och att pga hennes endometrios troligtvis inte kan få fler barn. Jag kände mig förstås rätt så dum när jag insåg att jag trampat i klaveret, men samtidigt gav det mig tillfälle att berätta om vår historia och hur vi kämpat för att komma dit vi är idag. Till slut blev det rätt bra ändå och nu har vi lärt känna varandra lite bättre.
Igår fick jag förresten min första fråga om jag är gravid. Jag var och tränade och hade tyvärr valt en tröja som numera är för kort (ska läggas i "före graviditeten"-lådan efter tvätt). Jag såg under passet hur en av mina bekanta tittade på min mage och efteråt kom hon fram. Hon sa att hon inte riktigt var säker före jul, men nu måste det ju väl vara så att jag är gravid? Och när man kan svara ja på den frågan behöver man inte känna sig stött utan bara glad. :)
Idag ska jag på lunch med ca 20 personer och jag tror att min hemlighet nu definitivt kommer att vara över. Särskilt som jag fått höra att några av de som ska dit har spekulerat i att jag är gravid. Det är väl bara att klä på sig en åtsmitande klänning och få det överstökat då! ;)
I onsdags var jag ute och åt lunch med en ny kompis som jag inte träffat sen innan jul. Hon blev jätteglad när jag berättade att jag är gravid och gav bra tips om graviditeten (inga skräckhistorier!). Det kändes så härligt att äntligen kunna dela graviditeten med en annan mamma och prata om hur det känns och vad som väntar. :) Hon hade haft sina aningar eftersom jag undvek alkohol före jul. Jag var dock lite framfusig och frågade om de var nöjda med ett barn eller om det ville ha flera. Då berättade hon att de gjort IVF och att pga hennes endometrios troligtvis inte kan få fler barn. Jag kände mig förstås rätt så dum när jag insåg att jag trampat i klaveret, men samtidigt gav det mig tillfälle att berätta om vår historia och hur vi kämpat för att komma dit vi är idag. Till slut blev det rätt bra ändå och nu har vi lärt känna varandra lite bättre.
Igår fick jag förresten min första fråga om jag är gravid. Jag var och tränade och hade tyvärr valt en tröja som numera är för kort (ska läggas i "före graviditeten"-lådan efter tvätt). Jag såg under passet hur en av mina bekanta tittade på min mage och efteråt kom hon fram. Hon sa att hon inte riktigt var säker före jul, men nu måste det ju väl vara så att jag är gravid? Och när man kan svara ja på den frågan behöver man inte känna sig stött utan bara glad. :)
Idag ska jag på lunch med ca 20 personer och jag tror att min hemlighet nu definitivt kommer att vara över. Särskilt som jag fått höra att några av de som ska dit har spekulerat i att jag är gravid. Det är väl bara att klä på sig en åtsmitande klänning och få det överstökat då! ;)
tisdag 10 januari 2012
100 dagar passerade!
Oj oj oj, idag har det gått 100 dagar av den här graviditeten! Ca 180 dagar kvar, och även om det känns som en evighet ibland, så kommer nog den här vintern och våren gå ganska fort. Jag längtar tills sommaren och bebisen är här!
måndag 9 januari 2012
Dags att rensa i garderoben
Det har börjat bli dags att rensa i garderoben och lägga undan lite kläder som inte passar längre. Det är bara att inse att det finns en hel del grejer som troligtvis inte kommer passa det närmsta året eller så. Eller hur det nu blir... Man kan ju inte veta om kroppen blir förändrad för alltid (bredare höfter, större fötter mm) eller om man snabbt kommer tillbaka till sin gamla vikt efter förlossningen. Ingen idé att fundera för mycket på det, men att rensa undan sådant som jag inte kommer i nu eller det närmsta halvåret i alla fall verkar klokt. Jag gillar inte att titta i garderoben och bara se kläder som inte passar. Bättre att göra plats för det som faktiskt är snyggt, bekvämt och passar ett tag till.
Ett första plagg identifierades i fredags. Jag satte på mig en skjorta som nu bara går att knäppa en knapp på, precis under bysten. Både bröst och mage putar för mycket för att den ska passa längre och dessutom har den blivit trång över axlarna. Det får blir första plagget i min låda med "före graviditeten"-kläder. Sen behöver jag verkligen se över min byxsituation. Jag har ett par lågt skurna byxor som fortfarande sitter skönt samt ett par jeans som sitter ok med en gummisnodd runt knappen. Resten har jag undvikit att använda ganska länge nu, men det är bara att ta tjuren vid hornen och rensa undan det som inte passar och börja använda det som fortfarande går.
Sen kanske jag kommer fram till att det behöver inhandlas lite nytt i klädväg, och det är ju inte helt tråkigt... :)
Ett första plagg identifierades i fredags. Jag satte på mig en skjorta som nu bara går att knäppa en knapp på, precis under bysten. Både bröst och mage putar för mycket för att den ska passa längre och dessutom har den blivit trång över axlarna. Det får blir första plagget i min låda med "före graviditeten"-kläder. Sen behöver jag verkligen se över min byxsituation. Jag har ett par lågt skurna byxor som fortfarande sitter skönt samt ett par jeans som sitter ok med en gummisnodd runt knappen. Resten har jag undvikit att använda ganska länge nu, men det är bara att ta tjuren vid hornen och rensa undan det som inte passar och börja använda det som fortfarande går.
Sen kanske jag kommer fram till att det behöver inhandlas lite nytt i klädväg, och det är ju inte helt tråkigt... :)
Vecka 15 (14+1)
Vecka 15 (Från Familjeliv.se)
Kroppen: Man kan känna sig nästäppt och ha lätt för att blöda näsblod när man är gravid även om det är mer vanligt under slutet av graviditeten. Nästäppa beror till stor del på den ökade mängden östrogen samt ökad blodmängd som i sin tur mjukar upp brosk och vävnader vilket gör att man blir täppt i de trånga näsgångarna. Det kan i sin tur göra att man snarkar om nätterna. Blodkärlen kan även vidgas vilket medför att man lättare blöder näsblod.
Från vecka 15 kan du göra ett fostervattensprov.
Fostret: Huden är i det här stadiet genomskinlig och man ser blodkärlen. Armarna kan röra sig och händerna kan knytas. Hjärtat pumpar ungefär 28 liter blod/dygn och hjärtljuden kan avlyssnas med en doptone-apparat. Fostrets hud är tunt och täcks av ett tunt skikt hår som kallas lanugo-hår.
Egna noteringar: Jag känner mig piggare och piggare, även om jag fortfarande blir väldigt trött efter att jag ätit. Jag har haft halsbränna några gånger senaste veckorna, särskilt efter att jag ätit eller druckit citrusfrukter. :( Jag är faktiskt lite täppt i näsan, men jag tror det beror på en förkylning förra veckan. Får se om det går över snart eller håller i sig.
Jag känner mig fylligare i kroppen. Mina bröst är större och jag har börjat använda BH i större storlek än vanligt. Midjan har svält ordentligt och när jag har en tight topp på mig syns en ordentlig bula (tycker jag själv i alla fall ;). Jag tycker också att höfter och rumpa har blivit lite större. Jag har nu ett begränsat antal byxor att ha på mig. Totalt har jag gått upp ca 2 kg hittills, men det känns nästan som mer.
Kroppen: Man kan känna sig nästäppt och ha lätt för att blöda näsblod när man är gravid även om det är mer vanligt under slutet av graviditeten. Nästäppa beror till stor del på den ökade mängden östrogen samt ökad blodmängd som i sin tur mjukar upp brosk och vävnader vilket gör att man blir täppt i de trånga näsgångarna. Det kan i sin tur göra att man snarkar om nätterna. Blodkärlen kan även vidgas vilket medför att man lättare blöder näsblod.
Från vecka 15 kan du göra ett fostervattensprov.
Fostret: Huden är i det här stadiet genomskinlig och man ser blodkärlen. Armarna kan röra sig och händerna kan knytas. Hjärtat pumpar ungefär 28 liter blod/dygn och hjärtljuden kan avlyssnas med en doptone-apparat. Fostrets hud är tunt och täcks av ett tunt skikt hår som kallas lanugo-hår.
Egna noteringar: Jag känner mig piggare och piggare, även om jag fortfarande blir väldigt trött efter att jag ätit. Jag har haft halsbränna några gånger senaste veckorna, särskilt efter att jag ätit eller druckit citrusfrukter. :( Jag är faktiskt lite täppt i näsan, men jag tror det beror på en förkylning förra veckan. Får se om det går över snart eller håller i sig.
Jag känner mig fylligare i kroppen. Mina bröst är större och jag har börjat använda BH i större storlek än vanligt. Midjan har svält ordentligt och när jag har en tight topp på mig syns en ordentlig bula (tycker jag själv i alla fall ;). Jag tycker också att höfter och rumpa har blivit lite större. Jag har nu ett begränsat antal byxor att ha på mig. Totalt har jag gått upp ca 2 kg hittills, men det känns nästan som mer.
torsdag 5 januari 2012
Vecka 13+4: Gråter som aldrig förr
De där hormonerna och vad de gör med mig! Det är ganska märkligt att man helt plötsligt inte känner igen sina egna reaktioner på saker och ting. Just nu sitter jag till exempel och bölar efter att ha läst en sorglig text om en farfar som dött. Min egen farfar har varit död väldigt länge och jag kände honom inte särskilt väl, så jag tror att det mer än den andra personens sorg som berör mig så mycket. Förra veckan (?) läste jag om spädbarn som dött pga resistenta bakterier på sjukhuset. Då kunde jag förstås inte hålla ögonen torra heller. Listan kan göras lång, det är tydligt att sen jag blev gravid har jag väldigt nära till gråt. Min kära man förstår inte alltid (någonsin?) varför jag helt plötsligt är ledsen, men jag försöker förklara att det gör inte jag heller men en kram och lite tröst är allt jag behöver. De där hormonerna alltså, de styr numera min kropp och mitt liv!
onsdag 4 januari 2012
Vecka 13 & 14 (13+3)
Jag har varit lite slapp här på bloggen senaste veckorna så nu kör jag två veckor i ett.
Vecka 13 (Från Familjeliv.se)
Kroppen: Nu börjar den andra delen av graviditeten och känslan av att vänta barn har ofta infunnit sig. Du känner dig lite lugnare, då största risken för missfall är över.
Det är rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamåendekänslorna och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att skilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig.
Tänk på att ta hand om dig själv och vila lite extra. Arbete och fysisk aktivitet är helt ok, men undvik stress.
Fostret: Benvävnad skapas och revben kan ses på ultraljud. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Lungorna är färdiga och fostret börjar röra på bröstkorgen som om det andades, men syret kommer genom blodet. Att fostret tränar att andas i vatten är bra för lungorna, från samma ögonblick barnet kommer ut och navelsträngen klipps av så måste andningen fungera perfekt. Vattnet trycks ut ur lungorna precis vid förlossningsögonblicket och från att vara vattenvarelse börjar barnet andas luft genom munnen och näsan. Hos flickorna finns nu miljoner ägganlag i de omogna äggstockarna och pojkarna börjar bilda manligt könshormon.
Vecka 13 (Från Familjeliv.se)
Kroppen: Nu börjar den andra delen av graviditeten och känslan av att vänta barn har ofta infunnit sig. Du känner dig lite lugnare, då största risken för missfall är över.
Det är rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamåendekänslorna och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att skilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig.
Tänk på att ta hand om dig själv och vila lite extra. Arbete och fysisk aktivitet är helt ok, men undvik stress.
Fostret: Benvävnad skapas och revben kan ses på ultraljud. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Lungorna är färdiga och fostret börjar röra på bröstkorgen som om det andades, men syret kommer genom blodet. Att fostret tränar att andas i vatten är bra för lungorna, från samma ögonblick barnet kommer ut och navelsträngen klipps av så måste andningen fungera perfekt. Vattnet trycks ut ur lungorna precis vid förlossningsögonblicket och från att vara vattenvarelse börjar barnet andas luft genom munnen och näsan. Hos flickorna finns nu miljoner ägganlag i de omogna äggstockarna och pojkarna börjar bilda manligt könshormon.
Vecka 14
Kroppen: Hormonförändringar kan visa sig genom att huden på mamman blir mörkare på vissa ställen, kvinnor kan få en vertikal mörk rand från naveln och neråt samt mörkare bröstvårtor. Randen brukar försvinna efter förlossningen, men man ska vara försiktig med att sola för mycket under graviditeten eftersom man även kan få andra pigmentfläckar som kanske inte går bort. Du kan bli snabbare andfådd eftersom blodvolymen i kroppen börjar öka.
De flesta börjar få en liten mage. Om du tidigare fött barn blir magen oftast större mycket tidigare.
Fostret: Öronen är placerade där de ska vara och har fått den rätta formen. Alla större organsystem är nu färdiga och njurarna tillverkar urin. Fostret befinner sig nu i en snabb fas av tillväxt. Benen är längre än armarna och det finns gott om fostervatten som fostret simmar runt i.
Egna noteringar: Jag mår rätt så bra nu måste jag säga (förutom en förkylning). Jag måste inte äta lika ofta som innan eller springa på toaletten. Jag tror att jag kan känna livmodern en bit under navel nu (annars vet jag inte vad det är för klump jag känner...). Dessutom anar jag att jag kan ha känt bebisen några gånger. Det kan ju vara gaser, som jag har den hel del av, men det kändes annorlunda än så.
En lite obehaglig grej är att jag några gånger de senaste två veckorna mått riktigt, riktigt illa och nästan kräkts. Det har bara kommit över mig helt plötsligt och sen gått över efter en stund. Så här kändes inte alls illamåendet tidigare. Samtliga gånger har dock varit precis efter frukost, så jag kanske bara har ätit för mycket eller fel saker.
Kroppen: Hormonförändringar kan visa sig genom att huden på mamman blir mörkare på vissa ställen, kvinnor kan få en vertikal mörk rand från naveln och neråt samt mörkare bröstvårtor. Randen brukar försvinna efter förlossningen, men man ska vara försiktig med att sola för mycket under graviditeten eftersom man även kan få andra pigmentfläckar som kanske inte går bort. Du kan bli snabbare andfådd eftersom blodvolymen i kroppen börjar öka.
De flesta börjar få en liten mage. Om du tidigare fött barn blir magen oftast större mycket tidigare.
Fostret: Öronen är placerade där de ska vara och har fått den rätta formen. Alla större organsystem är nu färdiga och njurarna tillverkar urin. Fostret befinner sig nu i en snabb fas av tillväxt. Benen är längre än armarna och det finns gott om fostervatten som fostret simmar runt i.
Egna noteringar: Jag mår rätt så bra nu måste jag säga (förutom en förkylning). Jag måste inte äta lika ofta som innan eller springa på toaletten. Jag tror att jag kan känna livmodern en bit under navel nu (annars vet jag inte vad det är för klump jag känner...). Dessutom anar jag att jag kan ha känt bebisen några gånger. Det kan ju vara gaser, som jag har den hel del av, men det kändes annorlunda än så.
En lite obehaglig grej är att jag några gånger de senaste två veckorna mått riktigt, riktigt illa och nästan kräkts. Det har bara kommit över mig helt plötsligt och sen gått över efter en stund. Så här kändes inte alls illamåendet tidigare. Samtliga gånger har dock varit precis efter frukost, så jag kanske bara har ätit för mycket eller fel saker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)