Vecka 13+4: Gråter som aldrig förr

De där hormonerna och vad de gör med mig! Det är ganska märkligt att man helt plötsligt inte känner igen sina egna reaktioner på saker och ting. Just nu sitter jag till exempel och bölar efter att ha läst en sorglig text om en farfar som dött. Min egen farfar har varit död väldigt länge och jag kände honom inte särskilt väl, så jag tror att det mer än den andra personens sorg som berör mig så mycket. Förra veckan (?) läste jag om spädbarn som dött pga resistenta bakterier på sjukhuset. Då kunde jag förstås inte hålla ögonen torra heller. Listan kan göras lång, det är tydligt att sen jag blev gravid har jag väldigt nära till gråt. Min kära man förstår inte alltid (någonsin?) varför jag helt plötsligt är ledsen, men jag försöker förklara att det gör inte jag heller men en kram och lite tröst är allt jag behöver. De där hormonerna alltså, de styr numera min kropp och mitt liv!