För bra för att vara sant

Besöket hos gynekologen började med att hon klämde och kände på magen att livmodern växt till sig sedan förra besöket. Bra! Det kändes så overkligt när hon sen fick upp livmodern med embryot på skärmen. Jag tänkte, Jaaaa det finns en liten bebis där inne! Men hon letade runt flera gånger med ultraljudsstaven och sa snart att det tyvärr inte var något hjärta som slog. Jag trodde nog att hon skulle hitta det till slut, men det gjorde hon inte så det var bara att kliva ner från gynstolen och sätta på mig kläderna igen. Helt ofattbart kändes det och känns fortfarande. Att ena stunden se sitt lilla knyte och sen andra stunden få alla ens framtidsdrömmar raserade. Det var helt enkelt för bra för att vara sant att vi skulle lyckas få ett barn på första IVF-försöket.

Missed abortion eller fördröjt missfall är det som drabbat oss. Embyot har slutat växa i början av 8:e veckan (för ca en vecka sedan) men kroppen har inte fattat det än, och därför har jag inte fått någon blödning och känner mig fortfarande gravid.

För att komma vidare nu rent praktiskt så ska jag få göra en skrapning senare i veckan. De snälla sköterskorna hos gynekologen ringde upp ett lämpligt sjukhus på en gång och bokade in en tid åt oss. På onsdag förmiddag ska jag dit för en undersökning och då får jag även veta tiden för skrapningen, men det blir någon gång på torsdag. Jag kommer få någon typ av bedövning, men jag hoppas jag slipper sövas. Efter att skrapningen är gjord ska jag tillbaka till gynekologen för kontroll efter en vecka.

Sen vet jag inte hur lång tid man måste vänta på att få göra IVF igen. Eller FET (frozen embryo transfer) är det ju egentligen, för vi har ju 5 stycken befruktade ägg i frysen. Vi får väl se när vi känner oss mentalt redo för att sätta igång med denna cirkus igen också, men just nu känner vi båda att vi vill försöka igen så snart det går.

Nu vet jag inte om jag bara ska bryta ihop totalt eller om jag ska försöka hålla ihop och tänka framåt.

Det fanns inget hjärta som slog för oss idag

Vet inte riktigt om jag tagit in det än, det gynekologen berättade för 1,5 timme sedan, att jag har ett litet embryo i magen som slutade växa för cirka en vecka sedan och som inte har något litet hjärta som slår längre.

Jag kan inte riktigt sätt ord på alla känslor just nu, men att säga att det känns fördjävligt är ingen överdrift.

Lite nervösa

Just nu tror jag vi båda är lite nervösa. I morgon förmiddag ska vi till gynekologen igen och bl.a. göra ett VUL. Förhoppningsvis ska vi få se ett litet hjärta som pickar där inne i magen. Det ska bli så spännande! Tankarna finns förstås att tänk om hon inte hittar något pickande hjärta imorgon...hur sjutton överlever vi det?! Men det är inget vi talar högt om här hemma, både försöker vara positiva och hoppas på det bästa.

Vecka 9 (8+1) - månad 3!

Vecka 9  (Från Familjeliv.se)


Kroppen: Tandköttet blir uppmjukat och kan därför bli mer lättblödande, var därför extra noga med tandborstningen. Olika graviditetshormoner påverkar dig, man kan fortfarande känna sig trött och illamående, men det brukar gå över om några veckor. En del kvinnor har små blödningar tidigt under graviditeten, det är inte ovanligt att det sker när mensen brukade komma. Det kan bero på alla hormonförändringar och på att slemhinnorna i kroppen blöder lättare när man väntar barn. Om blödningen skulle göra ont ska du söka hjälp.

Embryot: Embryot är nu stort som jordgubbe, cirka tre centimeter och fötterna är cirka två millimeter stora. Halsen tar form och käkarna är färdigutvecklade. Munhåla och näsa förenas, öron och näsa kan nu ses och ansiktet börjar totalt sett få mänskliga drag. Känseln utvecklas och embryot kan redan nu få hicka ibland.

Egna noteringar: Illamåendet har blivit mer påtagligt den senaste tiden. Oftast är det bara en obehagskänsla som kommer och äter jag något litet då, så går det över. Jag ha en påse med mandlar i handväskan som är helt perfekt att knapra lite från när illamåendet kommer över mig. Vikten ligger ganska stabilt runt 60 kg - 60,4 kg stod vågen på igår morse men då var jag rätt så förstoppad. :(

Om det här med sömn...

Nu sitter jag här igen, vaken tidigt på morgonen när jag egentligen borde sova lite till. Om det gick. I vanliga fall (ogravid) så är det optimala för mig att sova 8,5 timme. Då är jag skönt utvilad när jag vaknar och mår som bäst. Om jag bara lägger mig i tid brukar det inte vara några problem att sova denna mängd. 

I natt har jag sovit 5-5,5 timme och nu är jag klarvaken om än inte superpigg. Jag skulle gärna sova några timmar till, men det är stört omöjligt att somna om igen. Jag behöver några fler timmars sömn, annars kommer jag vara supertrött på dagen. Så här har det varit på nätterna de senaste veckorna. Jag vaknar någon gång vid kl 3-4-5 och är vaken ca 2 timmar innan jag lyckas somna om igen, ofta obekvämt på soffan.

Jag är ofta kissnödig när jag vaknar så jag testade igår att kissa en sista gång precis innan det var dags att släcka lampan och sova, för att se om det gör att jag får sova längre. Idag vaknade jag kl 5, lite senare än vanligt, men var inte särskilt nödig när jag vaknade och nu är jag lika vaken ändå. 

Jag antar att detta är kroppens sätt att vänja mig vid livet med en liten bebis, med oregelbundna och korta sovperioder. Jag pratade med en kompis som är gravid i v23 (andra barnet) och det håller på på samma sätt för henne. Hon lugnade (?) mig genom att berätta att det i alla fall inte blir värre förrän precis i slutet av graviditeten. 

Jaha ja... vad ska jag göra nu då? Det blir väl till att surfa runt lite på nätet innan jag kan försöka somna om här på soffan. Jag vill ju inte väcka mannen, annars hade det kanske varit en bra idé att utnyttja den vakna tiden till att städa lite. ;)

Vecka 8 (7+2)

Vecka 8 (Från Familjeliv.se)

Kroppen: Nu växer livmodern och storleken kan jämföras med en apelsin. Det är vanligt att man måste kissa mycket oftare än normalt. All glatt muskulatur, det vill säga sådana muskler som du inte kan styra, som livmodern, blodkärlen och tarmarna, blir slappare. Det kan göra att du får förstoppning. Risken för åderbråck, hemorrojder och urinvägsinfektioner ökar också. Om du drabbas när du är gravid är det viktigt att du får behandling tidigt.

Embryot: Embryot är nu omkring 25 millimeter. Fingrar och tår kan ses tydligt men är fortfarande täckta med simhud. Överläppen skapas samt nästippen. Hjärtkonstruktionen är nu utvecklad och slår med 150 slag i minuten, det vill säga dubbelt så fort som hos en vuxen.

Egna noteringar: Jag är uppe och kissar nästan varje natt nu, ibland går det bra att somna om, ibland är det omöjligt. Mannen har noterat att jag är mycket varmare än vanligt, han tycker jag är som en liten kamin vid hans sida i sängen. Min morgontemperatur är faktiskt drygt en halv grad högre än tidigare. Förstoppning är fortfarande ett problem, men annars mår jag bra. Jag har lagt märke till att jag är känslig mot vissa lukter, som känns typ 100 gånger starkare än vanligt. 

Bloggtorka

Det är lite bloggtorka här nu, men jag återkommer nästa vecka. Just nu njuter jag av semester med min man. :) Jag mår i alla fall väldigt bra och i veckan som gick har jag kommit igång och tränat lite igen. Så skönt och välbehövligt.