Tidigare i veckan mådde jag väldigt dåligt, mentalt, för jag var helt övertygad om att vårt lilla embryo inte lever längre. Igår skärpte jag till mig och tänkte att jag minsann är gravid tills motsatsen är bevisad. Livet blir inte lättare av att jag går runt och tar ut dåliga saker (som kanske inte inträffar) i förskott. Det gick faktiskt rätt så bra att tänka på annat igår.
Om några timmar är det så dags för mitt besök hos gynekologen och vårt andra VUL den här graviditeten. Det känns som jag ska dit och få en dom. Tyvärr kan inte mannen följa med då han måste jobba, men jag hoppas hoppas att allt går bra. Tack för era hållna tummar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar