Svårt att inte oroa sig

Jag försöker att inte oroa mig men det är svårt att låta bli. Jag är så rädd att den här graviditeten också ska sluta i ett MA/missfall. Jag kan knappt vänta tills jag ska till läkaren på onsdag och jag hoppas verkligen att vi då får bekräftat att det finns en liten ärta där inne som växer och mår bra. Mannen ska med på besöket vilket känns väldigt bra. Han är förstås lika nyfiken som jag och jag tror inte jag klarat av att få ett negativt besked ensam.

Lite gravid känner jag mig allt ändå. Brösten har blivit lite fylligare, magen har blivit trögare och jag är rätt så trött emellanåt. På natten sover jag dock dåligt (och tycker det går lika bra att blogga kl 5). Min hy är också helt galen och jag har fått massor av finnar i ansiktet. När jag inte ätit på ett tag känner jag mig lite lätt illamående, så ett jämnt intag verkar vara det bästa. Och konstigast av allt är att jag inte är godissugen!