Vikt

Helt otroligt har jag redan gått ner 10 kg sen förlossningen för 11 dagar sen. Nu är jag tillbaka på den vikt jag hade när jag blev gravid senast. Jag har dock 7 kg kvar till min ursprungsvikt, innan mina graviditeter. Får se om och när jag lyckas nå dit igen. 

Nu är han här!

Nu är vår andra lilla guldklimp här! I onsdags kl 08:49 föddes han med kejsarsnitt. Allt gick bra och vi vilar upp oss på sjukhuset nu. 

Min första fråga efter ingreppet var: hur mycket vägde han?! 3750 gram visade det sig. Inte alls några 4,5 kg som vi trodde. Så mycket för exaktheten med ultraljud...

Eftersom vi ställt in oss på en STOR bebis tyckte vi inte att han var så stor, trots sina 54 cm på längden. Alla sköterskor och läkare sa dock att han var stor och han har jättehärliga feta kinder. :) Stark är han också, och kan redan lyfta sitt egen huvud och titta runt åt olika håll.

Doktorn som utförde kejsarsnittet sa efteråt att det trots allt var rätt beslut av oss att göra snitt, eftersom förlossningen troligtvis hade blivit besvärlig annars. Alltid skönt att få lite bekräftelse på att vi inte gick igenom detta i onödan. 

Jag ska skriva ihop en förlossningsberättelse och lägga upp snart. Jag älskar själv att läsa förlossningsberättelser och tycker det är minst lika relevant för ett kejsarsnitt. 

Vecka 40 (39+0)

Idag har jag varit på kontroll på sjukhuset inför kejsarsnittet imorgon. Först blodprov, ultraljud och CTG. Allt såg bra ut och läkaren beräknade bebisens vikt till 4,0 kg. Förra veckan var det 4,3 kg. Det är ju uppenbarligen ganska osäkra uppskattningar det här, så det ska bli intressant att se imorgon vad den riktiga vikten är. 

Sen fick jag vänta en timme på att träffa narkosläkaren och gå igenom risker och förberedelser inför operationen. Jag ska fasta från midnatt och får bara dricka vatten fram till kl 6 imorgon. 

Sen kl 8 smäller det! 😃👶🎉

Vecka 39 (38+1)

Imorse var det dags för läkarkontroll igen. CTG:t såg bra ut och ultraljudet med. Bebisen är fortfarande inte fixerad med huvudet utan flyter runt i allt fostervatten. Han har fortsatt att växa (ingen överraskning!) och läkaren uppskattade vikten till 4,3 kg idag. Hon mätte två gånger för säkerhetsskull och fick samma resultat, men sa att det var svårt att vara exakt. 

Med två veckor kvar till BF så känner jag att vi definitivt fattat tätt beslut med kejsarsnittet. Jag skulle inte vilja riskera att försöka föda en 5-kilos klump (eller mer!) med tanke på hur det gick förra gången (med en normalstor bebis). 

Sen skrattade hon och sa att min mage är så stor. Det är inte en person med en mage längre, utan en mage med en person. Haha....eller nåt. Lite sårande är det allt, men man får bjuda lite på sig själv. ;) Min vikt är förresten ca 77 kg nu, dvs samma som när jag födde min första son. Jag har bara gått upp 10 kg sen början av graviditeten den här gången, men jag hade ju lite att ta av sen innan. 

Åh vad jag längtar tills jag får hålla min bebis i famnen! Bara en vecka kvar nu!! 

P. S. Idag är förresten 18 månader sen min första son föddes! :)

Vecka 37+6: Dagens i-landsproblem

Dagens i-landsproblem må verka o så trivialt, men är väldigt irriterande (som sig bör). Jag har fått vagitorier mot min senaste svampinfektion, men det är nästan omöjligt att få dem att stanna på plats. Antingen är magen för stor så att jag inte kommer åt att trycka dem på plats ordentligt, eller så är det bara att inse att jag är allt annat än tight där nere så här två veckor innan BF. Helt i onödan dessutom eftersom ingen ska ut den vägen... 

Ännu en anledning att komma ihåg att göra knipövningar!

Vecka 38 (37+0)

Wow, tänk att jag kommit så långt som till vecka 38! Bra jobbat kroppen!

Fast jag känner mig rätt så klar med det här nu. Magen är hård, stor och tung. Och idag fick jag tillbaka en släng av foglossning. Det kändes som knivhugg bak i bäckenet för varje steg jag tog när jag var på stan tidigare idag. Som tur är verkar det ha lagt sig nu. Jag har haft så mycket energi på sista tiden att det är svårt att ta det lugnt, men det straffade sig visst. 

Dessutom har jag visst åkt på ytterligare en svampinfektion, som jag inte känner av. De ringde från doktorn igår och berättade att jag hade ett recept att hämta ut. De hade väl fått provsvar från förra veckan. 

Två veckor till, sen så. 

Förlossningsberättelse

Jag kan inte se att jag någonsin publicerade min förlossningsberättelse från min första förlossning. Här kommer den dock i kort form: 

Förlossningen var ingen höjdare. Verkligen den värsta dagen i mitt liv, men som tur var även den bästa. Vi var inlagda på sjukhuset några dagar innan och de hade försökt sätta igång förlossningen via tabletter i två dagar, men det hände absolut ingenting. Helt plötsligt strax före kl 23 på lördagkvällen fick jag regelbundna värkar. Jag härdade ut natten på mitt rum och på morgonen flyttades jag till förlossningsavdelningen. Vid kl 10 var jag öppen 6 cm och fick epidural, vid 15-tiden hade jag fortfarande inte öppnat mig mer och de hade sönder hinnorna så att vattnet gick. Tyvärr hade detta ingen effekt och vid kl 17.30 gjorde de ett ultraljud och beslutade att kejsarsnitt krävdes för att få ut bebisen eftersom han låg fel med huvudet. Då verkade inte epiduralen längre, även om de försökte fylla på den. :( Tyvärr var vi tvungna att vänta 3,5 timme till utan smärtlindring för att ett operationsrum skulle bli ledigt. Det var de värsta timmarna i mitt liv. Jag kräktes två gånger av smärtorna och sa att jag ALDRIG ska föda barn igen. Efter 23 timmars värkarbete föddes så äntligen M med kejsarsnitt kl 21.38 och jag var rejält drogad. Livet kändes toppen igen! :) Det visade sig att han hade navelsträngen runt halsen så det var faktiskt riktig tur att det blev kejsarsnitt.