lördag 31 december 2011

Vecka 12+6: Att berätta om graviditeten

Det har varit tyst här på bloggen i en dryg vecka för vi har haft härlig julledighet hemma i Sverige. Bara kopplat av, ätit god mat samt berättat för familj och släkt om julklappen som förhoppningsvis kommer i början av juli nästa år.

Det känns lite pirrigt och konstigt att berätta om graviditeten varje gång. Inte alls som jag trott innan, att vi bara skulle sjunga ut det av lycka. Jag har funderat en massa på hur man säger det på rätt sätt. Vilket låter bäst? "Jag är gravid." "Vi väntar barn." "Du ska bli mormor/farmor/..."Det känns också lite konstigt att sätta sig själv i fokus så mycket och jag börjar fundera på att den jag ska berätta för kanske inte alls tycker det är så märkvärdigt att få barn. Jag antar att genom att berätta för andra så blir det också mer verkligt att vi faktiskt ska bli föräldrar. Det är inte längre bara vår hemlighet, utan vi öppnar upp för andra människors frågor, tankar och tyckande. 

Alla vi berättat för har i alla fall blivit väldigt glada. Både för vår skull och för deras egen. Min svärmor jublade för att de ÄNTLIGEN ska få barnbarn som hon längtat så mycket efter (och som alla av deras vänner redan har). Min mamma hade misstänkt att något var på gång eftersom jag inte pratat något mer om IVF under hösten, men hon trodde att vi satt in ett fryst embryo i smyg. Hon blev väldigt överraskad att den här graviditeten var helt naturlig. 

Ännu har vi inte berättat för några vänner, men de första blir ikväll. Vi ska fira nyår ihop och jag får nog förklara min flaska med alkoholfritt bubbel samt att magen inte bara buktar av för mycket julmat. Frågan är nu bara hur vi säger det på bästa sätt..? ;)

onsdag 21 december 2011

200 dagar kvar!

Just det, det är ju "bara" 200 dagar kvar till BF idag. Tjohoo!

Vecka 11+3: Läskig dröm i natt

Sen jag blev gravid har jag drömt väldigt mycket mer än vanligt, eller jag kommer i alla fall ihåg det på ett helt annat sätt än tidigare. Oftast är det bara konstiga historier som jag plockar ihop under natten, men i natt var det tyvärr dags för en mardröm.

Det var en sån där dröm där allt är superjobbigt. Man går och går och kommer aldrig fram, kämpar och fightas men inget blir som man vill. Jag hade jätteont vid blygdbenet och i underlivet och så var jag på toaletten och upptäckte att jag blödde. Sen började en lång vandring genom stan för att ta mig till gynakuten. Så klart stötte jag på massor av hinder på vägen och kom jag aldrig fram innan jag vaknade. (En konstig detalj var att det var problem med min mobiltelefon när jag skulle ringa efter min man och sen en taxi, det gick bara att ringa WWF -Världsnaturfonden från min mobil. Var kom det ifrån?!) När jag vaknade hade jag fortfarande ont på samma ställe som i drömmen, men det kändes mer som kissnödighet. Jag vågade knappt kika i trosorna när jag var på toaletten, men förstås var det inget där. :) Efter toalettbesöket gick det onda över och jag lyckades somna om. Skönt att det bara var en dröm!


måndag 19 december 2011

Vårt lilla pyre växer!!

I förmiddags var jag på läkarkontroll igen och allt såg bra ut. :) Det enda som inte var på topp var mitt blodtryck som var lite lågt. Livmodern hade vuxit bra och bebisen med. Den är nu 4,6 cm från huvud till rumpa och det gick tydligt att se både armar och ben.

Det var så underbart att få se min lilla tjej/kille som viftade runt inne i min mage! Det är fortfarande lite svårt att fatta att detta är på riktigt, men nu känns det mer verkligt än någonsin. Läkaren sa att det oftast känns mer på riktigt när man kan känna barnets sparkar där inne. Ååååh, vad jag längtar efter detta!

Om fyra veckor är det dags för nästa kontroll och då skulle jag tro att både jag och bebisen har vuxit ordentligt.

Vecka 11+1: Milstolpar

Den här veckan passerar vi några viktiga milstolpar. Idag ska jag på ultraljud och förhoppningsvis få se hur den lilla krabaten har vuxit på sig. Längtar! Troligtvis har den väl fördubblat sin storlek sen jag var där för tre veckor sedan. Och om allt ser bra ut så tänkte jag lägga upp en efterlängtad baby ticker här till höger. Jag har inte riktigt vågat göra det än, utifall jag skulle vara tvungen att ta bort den i förtid. Dessutom ser babybilden inte ut som en alien längre... ;)

På onsdag passerar vi 200 dagar kvar till BF. Det låter faktiskt riktigt långt, men ändå skönt att kunna räkna ner. När min kompis var gravid förra året sa hon att det är en poäng i att en graviditet är nio månader. Det ger en tid att förstå och smälta vad som faktiskt ligger framför en. Både vad gäller förlossningen och det lilla livet man sen ska ta hand om.

Till helgen kommer den största milstolpen av alla. Vi kommer ha gått 12 fulla veckor och risken för missfall är mycket mindre. Dessutom är det jul och vi ska berätta för våra familjer om vår bästa present någonsin!! Än så länge har vi kunnat hålla tyst och inte berättat för en endaste person, men jag undrar om inte min uppmärksamma mamma misstänker något... Vi får se.

söndag 18 december 2011

Vecka 12 (11+0)

Vecka 12  (Från Familjeliv.se)


Kroppen: Risken för missfall minskar nu. Moderkakan har tagit över tillförseln av näring och syre till barnet. Moderkakan och fosterhinnorna skyddar även barnet mot infektioner. Som skydd för bakterier bildas det också slem i körtlarna i livmodertappen. Du bör ändå avstå från att äta sådant som kan innehålla bakterier och parasiter som är skadliga för barnet under graviditeten. Vanligtvis har illamåendet och tröttheten börjat avta efter de första tolv veckorna. Vissa har gått upp några kilo i vikt, andra kan i stället ha gått ner något. 

Fostret: Fostret är cirka sex centimeter stort och väger cirka 15 gram. Fostret börjar röra sig spontant, vrider på huvudet, hickar och rör på fingrarna som dessutom har fått fingeravtryck. Nu börjar fostret också reagera på mammans lägesändringar.


Egna noteringar: Wow! Det känns stort att vi äntligen kommit till sista veckan i första trimestern. Jag känner fortfarande illamående om jag inte äter regelbundet, men det är bättre än tidigare. Jag är väldigt gasig i magen på kvällar och nätter. Ibland har jag svårt att sova pga det. Midjan har expanderat en del, men jag kommer fortfarande i mina vanliga jeans i alla fall med extra gummisnodd i midjan. ;) Vikten har ökat ca 1 kilo sen början av graviditeten. Jag är förvånad att det inte är mer med tanke på att det inte känns som jag gör annat än äter. Mina portioner är dock mindre än vanligt, annars storknar jag. 

fredag 16 december 2011

Statistik om barnafödande

Jag läste ny statistik från SCB om barnafödande idag. Vanligast är att en svensk kvinna föder två barn under sin livstid och förstagångsmamman är idag 29 år i snitt. Själv kan jag bara hoppas att jag kommer få två barn någon gång. Och om allt går bra kommer jag till sommaren att dra upp förstföderskesnittet ännu mer, då jag kommer vara 33 år på mitt planerade BF.

Det fanns också intressanta siffror om barnlöshet som gjorde mig förvånad:

Var sjunde kvinna förblir barnlös 
För de födelseårgångar kvinnor som just slutfört sin fertila period har mellan 13 och 14 procent slutat som barnlösa. Historiskt sett är andelen barnlösa låg idag. Bland kvinnor födda på 1800-talet kan så många som var fjärde ha slutat som barnlös. Som lägst har barnlösheten varit bland kvinnor födda på 1940-talet, cirka 12 procent. 

Vecka 10+5: Dålig nattsömn

Hjälp! Vad ska jag skriva? Jag är så himla trött efter att ha sovit dåligt två nätter i rad. I natt var jag vaken ca 3 timmar. Jag vakande vid 3-tiden och kunde absolut inte somna om. Jag var uppe och kissade, surfade på mobilen under täcket (ville ju inte väcka mannen) och försökte förstås somna om. Helt omöjligt var det. Till slut började jag bli hungrig, men orkade inte gå upp och äta. Som tur är har jag alltid några kex bredvid sängen för nödlägen. ;) Så efter att jag åt ett litet kex kunde jag faktiskt somna om. Jag kände mig dock inte särskilt pigg när jag vaknade ca 1,5 timme senare när mannen skulle upp och iväg till jobbet.

Igår natt sov jag också dåligt, men kunde somna om efter två timmar. Egentligen borde jag väl inte klaga, för det är bara att vänja sig vid dålig sömn. När bebisen väl har kommit blir man väl glad om man bara är vaken 2-3 timmar per natt.

Gäsp! Nu ska jag gå och vila lite.

tisdag 13 december 2011

Vecka 10+2: Olja mot bristningar

Förra veckan köpte jag Weledas Havandeskapsolja, som jag har hört gott om, och har smörjt in mig två gånger om dagen sen dess. Oljan ska förebygga hudbristningar samt skydda huden mot uttorkning. Jag kan ju bara hoppas att det hjälper mot bristningar, men jag märkte på en gång att huden blivit smidigare och mjukare av att smörjas in. Jag brukar bli så himla torr på vintern, så hjälper det bara mot det så är det värt jobbet.


Jag kanske får återkomma längre fram med ett nytt utlåtande när jag använt oljan ett längre tag. Men som sagt, första intrycket är mycket positivt.

måndag 12 december 2011

Vecka 11 (10+1)

Vecka 11 (Från Familjeliv.se)
Kroppen: 
Det syns fortfarande inte att du är gravid, men du kan känna det mycket tydligt. Den trötthet som många känner är ett tecken på att man ska ta det lugnt. Vissa kan känna sig svimfärdiga om de tvingas stå upp en längre tid, till exempel på bussen. Det beror på att blodtrycket är lägre.

Fostret: Huvudet är nu rundare och ögonlocken är tydligare, de har redan öppnats och kan slutas vid beröring. Händerna kan också stängas vid beröring. Nu är fostrets alla viktiga organ i stort sett färdiga och ska bara växa i storlek. Ännu kan du inte känna att fostret rör sig, men vid ett ultraljud kan man se rörelser.


Egna noteringar: Jag känner mig fortfarande väldigt trött (särskilt på eftermiddagarna) men tycker nog att jag i stort mår rätt så bra. Jag behöver fortfarande äta ofta för att inte må illa, men det går åt rätt håll. Jag har gått upp ett drygt kilo och midjan har expanderat. Särskilt på kvällen är det rätt uppenbart att jag har en större kula än vanligt. Det känns helt magiskt att vi avverkat den första fjärdedelen av graviditeten utan större problem!

torsdag 8 december 2011

Vecka 9+4: Shopping

Idag har jag handlat mina första mammakläder! Alltså inte bara rymliga vanliga kläder, utan faktiskt från mamma-avdelningen. Jag inser att det är väl tidigt att handla sånt redan nu, men jag har lääängtat så mycket i flera år efter att få vara i med skaran som klär sig i mammakläder. Nu kunde jag helt enkelt inte hålla mig längre. Mina vanliga kläder har börjat strama och klämma åt lite, lite i midjan. Dessutom vill jag gärna få plats med både bebis och julmat i min kläder den här julen, så jag tyckte det var lika bra att slå till på lite grejer.

Slut på försvarstalet! Ett par leggings, två par strumpbyxor, en snäv kort kjol, samt en långärmad t-shirt blev det. Allt var fortfarande lite stort över magen, men sitter bra på resten av kroppen så förhoppningsvis kan jag börja använda dem snart. Jag tror jag kommer jag få mycket användning av dessa basplagg då jag gillar att klä mig i klänningar och tunikor. Snyggt men bekvämt ska det vara!

Jag var dessutom förbi ett apotek och handlade ett par stödstrumpor när jag ändå var på stan. Vi ska flyga hem till familjen och fira jul i år och då kan det komma väl till pass med ett par stödstrumpor. Förhoppningsvis kan jag få användning av dem även efteråt om/när jag börjar få svullna ben.

onsdag 7 december 2011

Dagens andra i-landsproblem

Dagens andra i-landsproblem är att jag har kylskåpet fullt med godsaker men jag är inte sugen på att äta något av det. Tvärtom faktiskt. Bara tanken på att äta sötsaker ger mig halsbränna. :( I kylskåpet väntar just nu en överbliven bit födelsedagstårta från ett kalas igår, en muffins som jag fått av en kompis, och nyss kom precis min vänliga granne förbi med två bitar chokladtårta som blivit över. I vanliga fall skulle detta få det att vattnas i munnen rejält på mig, men inte nu. :( Jag som ääälskar sötsaker känner verkligen inte igen mig själv. Men jag får väl helt enkelt inse att kroppen verkar bestämma över sinnet numera och ta och äta en clementin istället.

Vecka 9+3: Dagens i-landsproblem

Dagens i-landsproblem är att jag inte vet hur jag ska ha datorn i knät längre när jag ligger och vilar/surfar i soffan. Haha! Härligt att jag inte har värre problem i livet just idag. ;) Och jag förstår att det finns många som har betydligt värre problem att kämpa med, men det är ändå ett litet, litet problem för mig eftersom jag har ett så stort behov av att vila nu. Vanligtvis tycker jag om att ligga på rygg med uppdragna knän och då hamnar datorn på magen. Senaste veckan har jag dock känt att det blir för varmt mot den lilla bulan att ha datorn rakt på den. Sen kanske det inte är så bra heller att bebisen blir kokt där inne..? Om jag istället ligger med utsträckta ben kan jag ha datorn på låren, men det är ju inte lika skönt. Jag kanske helt enkelt får sätta mig upp eller till och med sluta slösurfa...fast vad skulle livet vara då? ;)

tisdag 6 december 2011

Vecka 9+2: Vad äta på julbordet?

Ikväll ska jag på julfest och äta julmat för första gången i år. Här är lite tips från Livsmedelsverket vad som man kan äta på julbordet som gravid:

http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Mat-vid-graviditet/Kan-jag-ata-julbord-nar-jag-ar-gravid/

Det blir till att hålla sig borta från eventuell gravad lax, kallrökt korv och mögelost. Och glöggen förstås! Jag kommer verkligen sakna glöggen... Och hur ska jag förklara att jag inte ens kan dricka en liten, liten kopp glögg?! Jag får väl skylla på att jag kör bil och inte vill utmana ödet det minsta. Om någon misstänker något om min graviditet så hoppas jag att de håller tyst. Jag känner mig inte redo att berätta än, vill vänta några veckor till.

Vecka 10 (9+2)


Vecka 10  (Från Familjeliv.se)

Kroppen:
 Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.

Fostret: Nu är embryoperioden över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.

Egna noteringar: Jag sover mycket bättre än tidigare på nätterna och mår inte lika illa som vecka 8. Jag måste dock se till att äta OFTA för att slippa att må dåligt. Jag drömmer väldigt mycket och konstigt, ganska underhållande ibland vad ens undermedvetna kan hitta på för historier. Jag är gasig och har även blivit trögare i magen. Jag har börjat fundera en del på framtiden, men det känns fortfarande lite overkligt att ett plus ett ska bli tre. 

torsdag 1 december 2011

Jippie!!

Jag fattar knappt att det är sant, det finns en liten liten bebis i min mage som växer och mår bra. 21 mm ren glädje fick jag se på ultraljudet för några timmar sen. En liten blobb med både hjärta som slog och ben som sparkade (eller ja, man kunde ana en rörelse sa läkaren... ;).

Nu ska jag försöka stoppa undan de negativa tankarna för gott och njuuuuta av att vara gravid. I juli blir vi föräldrar! :)

Vecka 8+4: Snart är det dags för domen

Tidigare i veckan mådde jag väldigt dåligt, mentalt, för jag var helt övertygad om att vårt lilla embryo inte lever längre. Igår skärpte jag till mig och tänkte att jag minsann är gravid tills motsatsen är bevisad. Livet blir inte lättare av att jag går runt och tar ut dåliga saker (som kanske inte inträffar) i förskott. Det gick faktiskt rätt så bra att tänka på annat igår.

Om några timmar är det så dags för mitt besök hos gynekologen och vårt andra VUL den här graviditeten.  Det känns som jag ska dit och få en dom. Tyvärr kan inte mannen följa med då han måste jobba, men jag hoppas hoppas att allt går bra. Tack för era hållna tummar!