Stålmannen

Min fantastiska man har visat sig ännu mer fantastisk än vanligt sen vår son föddes. Han har lagt i en ytterligare växel och fixar och donar här hemma som aldrig förr. Han handlar, lagar mat (trots att han fyllde frysen med mat innan förlossningen), städar, tvättar, sätter ihop IKEA-möbler och tar hand om Krabaten när jag behöver avlastning. Jag undrar var all energi kommer ifrån, men det kanske än instinkten att ta hand om oss som slagit till. Ett fantastiskt stöd är han i vilket fall och jag älskar honom ännu mer än tidigare.

Besök hos läkaren

Idag har vi besökt läkaren med Krabaten. Det började med att jag sett vita prickar i gommen hos honom i några dagar och idag när barnmorskan var här passade jag på att fråga vad det är. Hon trodde att det kunde vara svamp, sk torsk, och tyckte det var bäst att åka till barnläkaren och kolla upp det. Antagligen för att ha sin egen rygg fri om jag annars skulle få problem i helgen. Svampen kan infektera brösten också och göra ont vid amning.

Vi fick en läkartid på eftermiddagen och väl där sa doktorn att det inte var något att oroa sig för. Prickarna är blockerade porer och ingen svamp. Motsvarande prickarna han har i ansiktet som ser ut som små finnar. Jaha, tydligen har man porer i gommen. Alltid får man lära sig något nytt. ;)

Vår lilla kille var nyäten innan vi åkte iväg och uppträdde exemplariskt hela tiden. Så då var vår första utflykt med bil avklarad! Skönt att det gick då bra. I helgen kanske vi ska våga oss ut igen.

Hålla reda på rätt tutte

Med en liten säkerhetsnål på BH:n håller jag reda på vilket bröst som vi ska börja med vid nästa matning. Enkelt och hjälpsamt!

Amningen funkar bra

Det finns så mycket jag vill skriva om men tiden är så knapp. I princip den enda gången jag har tid till att läsa och skriva blogginlägg just nu är från mobilen medan jag ammar. Men ju längre jag väntar med att skriva ju mer tar det emot, eftersom det finns så mycket att ta igen. Så nu kör jag bara och så får vi se det går.

Amningen fungerar i alla fall bra. Krabaten äter med stor aptit och jag har gott om mjölk åt honom. :) Det enda trixet är att jag måste använda en amningsnapp, dvs en liten plastkåpa med en "bröstvårta" på. Vi försökte utan första dagen på sjukhuset samt vid några enstaka tillfällen här hemma men utan succé. Mina bröstvårtor är helt enkelt lite för platta för att han ska vilja ta tag. Med amningsnappen på funkar det dock utmärkt och jag har inte haft såriga eller ömma bröstvårtor alls än. Så jag försöker att inte göra någon prestige av det, utan är nöjd med att vi får det att fungera så bra på vårt sätt.

Jag är faktiskt otroligt tacksam att det funkar så bra med amningen! Jag vet att det är långt ifrån självklart och jag är nöjd efter varje matning som fortsätter så här. Någon dag kommer det säkert ett bakslag.

Jäkla Blogger

Det verkar inte som jag kan svara på era kommentarer från min iphone. Attans också! Återkommer när jag får tid att sätta mig vid datorn istället. Eller finns det någon som vet hur man ska få det att fungera?

Nu ska jag istället passa på att sova en stund medan min lilla älskling gör det samma. Jag har redan lärt mig den hårda vägen att det verkligen stämmer som alla säger att man ska sova när barnet sover. Zzzz...

Mjölkstinn

Nu förstår jag vad som menas med mjölkstinna bröst! Krabaten sov precis ett långt pass och har inte ammat på fyra timmar, och ännu längre på det ena bröstet förstås. Oj oj oj vilka stora hårda pattar jag fått. Är det nu man kanske ska klä upp sig i någon ordentligt urringat och visa upp sina nya behag? ;) Nej, jag tror jag kryper ner i sängen i mitt osexiga, mjölkfläckiga linne och ammar en timme eller så istället...

Äntligen hemma

Efter totalt tio dagar på sjukhuset fick vi åka hem idag. Det är så skönt att äntligen vara hemma igen!! Vår lilla fågelunge har fortsatt att äta bra och när vi vägde honom på förmiddagen idag hade han inte bara sluta tappa i vikt utan han hade faktiskt gått upp 150g från igår natt. Jippie! Min livmoder fortsätter dra ihop sig och ärret efter kejsarsnittet läker bra. På söndag eller måndag ska stygnen plockas bort.

Så skönt att inte vara patient länge utan bara vanliga jag, dock med extra epitetet mamma numera. :)