Vecka 26+1: Hydronefros

På förra veckans läkarkontroll fick jag tyvärr ett lite jobbigt besked. Under ultraljudet såg doktorn att det var urin i bebisens ena njure (tror det var den högra men minns inte riktigt). Tydligen är detta inte normalt, utan ett tecken på en blockering eller en klaff som inte fungerar som den ska i njuren. Normalt sett ska allt urin rinna vidare ner i urinblåsan. Detta tillstånd heter hydronefros. Detta är tydligen ett problem som nästan enbart uppkommer hos pojkar och hittas hos ca 1% av fostren/bebisarna. Förhoppningsvis växer det bort av sig självt innan eller efter födseln, annars går det att åtgärda med en operation. Doktorn sa att det kommer att följas upp med ett ultraljud efter födseln, och innan dessa kan vi väl inte göra så mycket egentligen.

På en gång när jag fick veta blev jag naturligtvis orolig och funderade en massa på vad detta kommer att innebära. Att prata med min man och mamma om det, och att leta information på nätet har hjälpt en hel del. Nu är det bara att hålla tummarna att han inte kommer behöva någon operation i framtiden och att inget annat är fel.... Det känns inte lika farligt längre och vi kan ju som sagt inget göra tills vår lilla älskling är född.

Vecka 27 (26+0)

Då har det redan gått två veckor igen. Och det är nu mindre än 100 dagar kvar till BF! Det är en milstolpe om något, men igår kväll kändes 100 dagar som en eeevighet.

Jag har fått mer och mer sammandragningar (bara Braxton Hicks som tur är) senaste veckan, och igår eftermiddag och kväll var det som värst. Så fort jag stod upp (och delvis även när jag satt) blev magen stenhård och det är rätt så obehagligt även om det inte gör ont. Det var så i flera timmar, innan jag kunde lägga min son för natten och lägga mig själva att vila. Tyvärr kunde min man inte komma hem och hjälpa till. Idag känns det bättre, men jag försöker ta det lugnt och inte överanstränga mig.

Mina problem med foglossning är för övrigt mycket bättre. Troligtvis tack vare att jag använder mitt stödbälte flitigt. :)

Förra veckan gjorde jag som sagt sockertestet och det gick bra. Jag vet inte än hur mina värden var, men jag har inte hört något från doktorn så jag förutsätter att det var bra.

Vecka 25 (24+0)

Oj, jag har verkligen kommit av mig att dokumentera graviditeten här på bloggen. Bättring lovas. Nu är 60% av graviditeten avklarad och jag längtar tills jag har en ny härlig liten bebis i famnen. Vissa dagar känner jag mig stor och tung, och förstår inte hur detta ska gå nästan fyra månader till. Andra dagar känns det inte så farligt. En bidragande faktor till att det känns jobbigt är min foglossning. Jag fick ett stödbälte när jag var på kontroll för tre veckor sedan och det hjälper absolut. Men det gör inte att smärtan försvinner helt. Det konstiga är att smärtan flyttar runt. En dag är det på vänster sida bak, nästa dag på höger sida bak och idag har jag ont i höger ljumske. Jag har börjat på gravidyoga en gång i veckan, samma som jag gick på under förra graviditeten, och det hjälper faktiskt riktigt bra. Jag borde göra övningarna hemma också, men har så svårt att komma mig för att göra dem.

Förutom en vanlig läkarkontroll, var jag på ett stort ultraljud med en specialist i förra veckan. Vi gjorde inget sådant förra gången, men nu tyckte jag att det var bra eftersom jag faktiskt är lite äldre. Dock när jag precis lagt mig ner på bristsen och doktorn skulle börja undersökningen, kändes det så fel. Jag ville bara gå därifrån och strunta i alltihop. Jag tänkte att vad sjutton ska vi göra om han hittar något fel? På vilket sätt hjälper det oss att veta det nu? Men jag låg kvar och fick under 30 minuter se min lilla prins i magen. Allt som doktorn kunde se såg bra ut och det är verkligen en livlig krabat där inne. :)

Nästa vecka ska jag tillbaka till min vanliga doktor, för då är det dags för sockertest/glukosbelastning. Jag ser inte direkt fram emot det, men om jag minns rätt så gick det bättre än förväntat förra gången.